Kollegan du aldrig kan byta ut

Det finns något vi sällan pratar om offentligt, men som ändå är en av de viktigaste byggstenarna i kontakten med andra människor.

Samspel och ledarskap står nämligen på två ben och båda behöver funka för att vi ska få ut vår fulla potential. Det första benet är relationen med andra - hur vi interagerar med andra människor, vår empatiska förmåga, vår smidighet och vår kommunikation. Detta pratar vi om ganska mycket och därför kommer detta att handla om det andra benet – relationen med oss själva.

När vi samspelar med andra kan alltså relationen med oss själva bli rejält utmanad. Det händer att vi blir ifrågasatta, kritiserade eller känner oss hotade. Ofta kan reaktionen bli väldigt stark. Det ligger djupt rotat i oss att reagera på hot – även om kritiken är befogad eller om ifrågasättandet kommer från att vi själva fått vår omgivning att känna sig trygga.

Det är här vi behöver vara vaksamma på relationen med oss själva. Och här räcker det oftast inte med insikter utan vi behöver också jobba.

Många av oss har en självbild som är uppbyggd utifrån vad vi åstadkommit och hur andra interagerat med oss under vår uppväxt och vårt vuxenliv. Den självbilden är bräcklig eftersom den bygger på resultat som vi bara till viss del kan kontrollera. Om resultaten infunnit sig har vi en bra självbild men om vi av olika anledningar får försämrade resultat så försämras också självbilden. Vi kopplar vårt människovärde till vad vi lyckats uppnå.

Det är också då vi får problem när vi skapat en trygghet på arbetsplatsen vilket leder till att vi själva inte alltid får medhåll. Helt plötsligt slår vårt ego till, vi behöver visa att vi faktiskt kan, att vi tillför värde och presterar. Detta förstör samspelet med andra. Ovanpå det kan vi vara obönhörligt hårda mot oss själva och det leder inte heller till någon bra plats.

Vi känner oss själva sämre än vi tror
Och det är här det blir riktigt spännande. För de flesta av oss är övertygade om att vi har ganska bra koll på oss själva. Organisationsforskaren Tasha Eurich ville ta reda på om det verkligen stämmer. Under fyra år genomförde hon och hennes team tio olika studier med närmare 5 000 deltagare. Hon bad dem bland annat skatta sin egen självkännedom. 95 procent ansåg sig ha god självkännedom.

När Eurich sedan faktiskt mätte hur självmedvetna deltagarna var visade det sig att det verkliga talet låg på runt 10–15 procent. Vi går alltså runt med en bild av oss själva som ofta inte stämmer överens med verkligheten. Och det blir ännu värre: ju mer makt vi får, desto sämre tenderar självkännedomen att bli. Precis de människor som har störst påverkan på andra är alltså ofta de som har sämst koll på sig själva.

Koppla det till den bräckliga självbilden jag beskrev ovan – den som är uppbyggd kring resultat och prestationer – så har du en giftig cocktail. När vi inte ens ser oss själva tydligt, och dessutom bygger vår identitet på något så flyktigt som resultat, då kan bara lite gungning få hela skutan att kantra. En dag går allt bra och vi känner oss trygga. Nästa dag får vi kritik och hela vår självbild tar stryk. Och där står vi då med ett ego som slår bakut och ett samspel som tar smällen.

Så här kommer två enkla tips för att få en bättre relation med dig själv:

1.    Observera dig själv utifrån

Föreställ dig att du ser dig själv från ett steg utanför dig själv. Vilka tankar bär du med dig in i dagen? Vilka reaktioner dyker upp när pressen ökar? Vad säger du till dig själv?

De dagar jag gjort detta på morgonen är jag en mycket bättre ledare på eftermiddagen. Det är då jag av mig själv blir påmind om värden som prestigelöshet, omtanke och hur våra tankar så lätt snurrar runt i ett ekorrhjul. Faktum är att när man börjar observera sina egna tankar upptäcker man att det är total cirkus där inne. Och när jag pratar med andra människor som gjort samma sak så upptäckter jag att det är precis likadant för alla. Det är mänskligt att ha cirkus inne i huvudet.

Och jag får stöd av forskningen. Psykologen Steven Hayes studier har visat att förmågan att observera sina reaktioner utan att omedelbart styras av dem är en färdighet som går att träna. Metoden han utvecklade, ACT, är en av de mest studerade inom psykologin med över 1 000 kontrollerade studier bakom sig. De pekar på att just det gapet – skillnaden mellan upplevelse och handling – är där ett bättre samspel kan ta form.

2.   Tala till dig själv som till din bästa vän

De flesta av oss är avsevärt hårdare mot oss själva än vi skulle vara mot en kollega i samma situation. Den hårdheten kostar. Den får oss att må sämre, den leder till att vi blir ännu mer benägna att vilja visa att vi faktiskt kan och den gör oss också sämre på att lära av det som hände. Även här finns det forskning bakom.

Kristin Neff vid University of Texas har undersökt detta i decennier. Hennes fynd är tydliga: Att bemöta sina egna misstag med samma vänlighet man skulle visa en god vän ökar förmågan att ta ansvar och minskar risken att hamna i försvarsposition. Det leder också till att vi mår bättre generellt.

Så om du börjat med tips nummer 1 och börjat att observera dig själv: Nästa gång du upptäcker att du klandrar dig själv: Skriv ner vad som hände. Dokumentera dina reaktioner och dina tankar. Läs det sedan som om en vän hade skrivit det till dig. Vad skulle du säga till den personen? Vilket råd skulle du ge till din bästa vän om denne upplevde samma sak?

Varför ska vi behandla oss själva annorlunda än vi skulle behandla våra bästa vänner? Varför ska vi vara elaka mot oss själva när de som vill oss väl inte är det?

Att vårda relationen med sig själv kan låta flummigt. Men det är en av grunderna allt samspel vilar på. Så ta hand om dig – för andras skull.